Att minnas

I morgon är det alla helgons dag, det har alltid varit en av de viktigaste högtiderna vi har för mig. Att hedra och minnas, det är viktigt. Den man saknar minns man ju också, den följer alltid med en. Att få minnas, få sörja och få sakna är viktigt. Det känns ibland som att det inte finns tid till det i vårat överspeedade samhälle. Förr i tiden fanns det något som hette sorgeår, kanske borde införa det igen..

Det fina med att minnas är att den mänskliga hjärnan sållar bort de onödigt onda minnena och behåller de som är värda att minnas. Jag har aldrig gillat halloween, det känns som att det är något som är helt abnormt och absolut inte ska läggas på alhelgonahelgen.. Det är så ovärdigt på något sätt. Det är tur att de har flyttat själva halloween till helgen som var. Men tydligen så har alla inte fattat det än..

Var och tände ljus på mormors grav idag, kändes fint. Att få minnas i lugn och ro, att få känna att det faktiskt finns tid till det. Det var så fint på kyrkogården, alla ljusen brann och människor gick där bland gravarna och mindes. Tyst och fridfullt. Då kan jag inte förstå att folk väljer att gå och klä på sig underliga kostymer och gå trick or treat..

Lär oss betänka huru få våra dagar äro för att vi må undfå visa hjärtan.

älskar dig, nu och för alltid.

Mormor, Vår älskade Marjatta Mela