Lusten att uträtta saker, att leva sitt liv på ett lyckligt vis. Jag får lust att uträtta saker och jag känner ren lycka och kärlek till allt när jag lyssnar på den här låten. Jag vet att jag låter som en freak, men förmodligen bara för er som aldrig kännt känslan. Jag älskar Bon Iver, han inspirerar mig så otroligt mycket och jag älskar hans musik!
Men musiken kan också få en sådan otrolig makt över mig, jag kan lyssna på en sorglig och vacker låt och bli totalt nedstämd. Det där med att folk säger att de lyssnar på sorglig musik när de är ledsna, det fungerar verkligen inte för mig, jag blir så otroligt nere att det inte är sant. Det fungerar bara inte.
Har ni någon gång funderat över att man kanske borde se vardagen som en gåva? Jag har egentligen inte tänkt på det tidigare, tills jag skrev inlägget om måndagar.. Men när man har problem så förbannar man liver för att det alltid skiter sig för en. Men å andra sidan så kanske det är det som skiter sig som faktiskt är livet? Bara det att vi är giriga för det som unnas oss ibland, sådant som lugn och ro eller pengar eller något i den stilen. Jag tror inte att livet handlar om att man ska vänta på att stormen ska dra över, jag tror det handlar om att lära sig dansa i regnet.
Liver lever sin egen gilla gång, jag vill följa med och leva.
Istället för att streta emot och bli bitter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar