Det är ju när man ser någon visa starka känslor som man vet hur de fungerar. Det kan ju visserligen vara ilska också, principen är ju den samma. De flesta har nog sett mig arg... Men vad gör man då med en människa som inte visar känslor? Man kan ju knappt läsa av en sådan människa. En kvinna sa en gång till mig att jag har ett sätt som gör att jag är flexibel efter de jag umgås med. Att jag söker vad den människan vill ha och så är jag det. Oavsett vem det är. Det är ju en otrolig talang och när jag tänker efter så stämmer det ganska bra. Men frågan är den om det är så bra för mig.. Att hela tiden ändra mig. Så då funderade jag över vem jag är mig själv med, om jag nu inte är mig själv med alla människor så måste jag ju i alla fall vara mig själv med Ellen.
Vilka möjligheter denna flexibilitet ger mig, social kompetens och människokännedom kanske? Jag vet inte, det låter lite som att jag har superdålig självkänsla och att jag är rädd att folk ska tycka illa om mig. Att jag är utelämnad till folks godtycke. Och så kanske det är, det vet jag ju inte. Frågan är bara om det är värt att ändra på det och vara mer mig själv.. Om det ens gång att genomföra.
Att fungera med alla människor (nästan) är en enorm fördel. Det är sällan jag stör mig på folk, om de inte har gjort intrång på min stolthet eller vad jag anser är fel. Att bete sig illa, att förnärma någon eller att ljuga.. Någonstans får man ju dra gränsen. När jag läser vad jag skrivit så tycker jag att jag beskriver någon som aldrig säger ifrån. Men ni som känner mig vet att så inte är fallet. Brukar bli beskriven som en tjej med skinn på näsan. Men var kommer det ifrån? Att jag vågar säga ifrån när jag tycker något är fel, eller att jag argumenterar och diskuterar för det jag anser är rätt? Jag är inte rädd att ta konflikter, ändå hatar jag när människor är sura på mig. Det går inte riktigt ihop det där. Att föra sin åsikt får ofta människor att skaffa sig åsikter om en. Det är ju inte alltid att de åsikterna är positiva. Men hade jag hellre varit den som inte stod upp för någonting? Nej, absolut inte. Jag vill ju att folk ska se mig som ärlig och trevlig. Jag är ärlig. Jag håller alltid mina löften. Det är viktigt. Om jag har givit ett löfte och märker att det finns en risk att jag inte kan hålla det så gör jag allt som står i min makt för att hålla det. När jag möter människor som inte tar löften på allvar, dåå blir jag sur. Det är inte meningen att man ska ge sitt ord och sedan skita i det.
Så, har jag hävt ur mig lite av kycklinggrytan ur mitt huvud igen. Brukar ha ganska många tankar om dylika saker och när jag inte kan ränsa upp så blir det kycklinggryta.. Å då hamnar det här på bloggen.
I helgen var jag på hjulbord (julbord) med bergslagernas järnvägssällskap. Det är verkligen en underbar känsla när man träffar människor som är såå himla klockrena! Jag menar det, och då på riktigt, att jag verkligen älskar att åka tåg.. Det finns liksom ingenting bättre. Att träffa människor som man klickar så bra med, människor som man på något sätt känner så väl. Finns ingen bättre tid i min verklighet än då jag får vara med det tågfolket jag känner ombord på ett museitåg. Eller i lokstallet omgiven av vänner och då blir de ju också på sätt och vis arbetskamrater och ha Ellen springandes någonstans i stallet. Eller när gubbarna fikar och hon sitter så vackert. Det är inte alla tågföreningar som har en tåghund.
Läser igenom det jag skrivit och ni förstår nog att Ellen är det bästa jag har, hon är mitt allt. Haha, min vardag.
På tal om vardag så har ju denna dagen varit en annorlunda vardag. Åkte nämligen med när vi skulle köra hem Oljiga Olga a.k.a T23 119 från Halmstad till Landeryd idag. Hade helt fantastiskt roligt. Jag har ju aldrig åkt lok så långt innan, det har ju bara varit fram och tillbaka vid växling på bangården eller något i den stilen. I vanliga fall så är jag ju ombord i vagnarna och klipper passagerarnas biljetter. Jag har fått lära mig sååå himla mycket idag och jag är så tacksam! Har en bra lärare, ta berömet Uffe! HAHa.
Tog bilder med min iphone idag, därav den taskiga kvallitén.
Så med det så ska jag ta å ge den ulliga mat och sedan blir det en kvällssvänge efter Anno 1790!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar