söndag, februari 10

Långsamt uppvaknande.

Vinter på ön..
Efter en vad som känns ganska händelserik lång vinter så börjar jag nu vakna ur någon slags halvdvala. Det känns lite som att allt som hänt har gått förbi ganska obemärkt. Inget har riktigt berört mig även om jag har varit ganska medveten om livet. Jag vill ha vår. Men vem vill å andra sidan inte ha det.


Julledigheten firades hemma med släkt och vänner. Som jag saknar det. Kom tillbaka till ön för en månad sen och på något lustigt sätt så känns det som att detta bara är en semester. Som att jag var hemma och åkte hit för en liten stund. Sen jag kom till ön har jag klarat av att halka två gånger varav en gång blev det en riktig rumpsmäll. Jag har haft mer eller mindre panik för tentorna som jag sedan klarade, haft städmani och varit allmänt seg. Tänk att februari månad är den månaden som på året är kortast ändå är det den som känns längst. Nu är vi i den månad som brukar vara vårvinter. Solen skiner ibland och man börjar hoppas på vår och längtar till sommaren för att det nästa dag ska snöa en skvätt så man nästan blir deprimerad. Känns lite bipolärt det här..


En av de små liven som söker nytt hem.
Kissebebis som behöver nytt hem.
Jag har även blivit med katt. Jag som inte tycker om katter egentligen fick hälsa på strykarkattens kattungar hemma som hon lagt i vårt pannrum. Jag kan bara säga en sak, jag blev helt förtrollad! Familjen var väldigt omtänksam  och tog in kattungarna och de har matat dem och vant dem vid hundar. Nu är de små leveransklara och har varit det sen jul och familjen vill nu sälja dom. De va fem kattungar, familjen har tagit två och jag ska ta en när jag får en annan lägenhet men två små tjejer är fortfarande kvar och behöver nya hem! Kan inte ni kolla runt bland folk ni känner och se om de inte har kärlek och plats för en liten kisse? Två tjejer som sagt, de är vaccinerade och avmaskade och jätteduktiga att gå på lådan! Supermysiga och gosiga, väldigt roliga och leksna. Om du känner någon eller kan tänka dig ett av dessa små liven hemma
så ring min mamma Paula på 0733 64 88 44.



Älskade Ellen!
Så nu har jag två små liv att värna om. Ellen har dessutom fått blodöra till råga på allt. Jag tror att Tebben har tuggat lite på hennes öra med tanke på att han alltid hänger i dem. Hon är väldigt söt med sitt hängande öra även om jag fasar för att hon ska få ett sånt där skrumpet öra när det läker. Men huvudsaken är ju egentligen att hon inte fick någon annan sjukdom, som kanske till och med är livshotande...
Två små lurviga tjejer. Som jag längtar efter dem! Ska bli otroligt mysigt att få ha dem hos mig snart!

Tänk att jag trodde att alla katter va opålitliga.. Jag kanske helt enkelt inte har tagit mig tid att lära känna själva individen. Kattungarna hemma är underbara och så himla roliga. En av de kattungarna som familjen behåller har helt blivit pappas katt.. Lillen är så rolig att han alltid vill sitta på pappas axel, när Alice kommer ner för att äta frukost sitter den lille där och pappa läser nyheterna.. Jag hoppas att lilla Laku inte har glömt mig tills hon kommer hit. Men det blir nog bra!.
Schäfer med skrumpet öra.
Min lilla Laku! 

Nähe nu ska jag ta å ringa till min älskade lillasyster. Ha en underbar vecka!

/Lisa 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar