För mig har Bläse alltid varit en plats där jag kan känna ro, ett ställe där jag har lekt som barn och få växa som människa.
Det var otroligt kul och givande igår men samtidigt så var det på sätt och vis en påfrestning. Det var så fruktansvärt jobbigt att åka därifrån.
Jag åkte till farfars grav och satte blommor där. Min underbara farfar. Min farfar som alltid sa att jag kunde om jag ville. Att jag är fin som jag är, att alla människor är fina om de vill. Min fina farfar.
Alltid saknad, alltid älskad.
Under hjärtat ligger farfar.
Innan farfars namn kommit upp på stenen.
I morgon blir det egenstudier i form av Bläsesökningar och möjligtvis essäskrivning om jag känner mig manad till det. Dagen idag har nämligen spenderats på biblioteket med näsan i böcker.
Funderar över att faktiskt gå och lägga mig. Det är ju trots allt ganska skönt att sova.
Lisa ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar