onsdag, januari 4

Lycka och skendräktighet

Känner den lilla lyckan pirra så smått i magen.. Vet inte vad jag ska säga riktigt, känner att tillvaron är fulländad på något sätt.

Foto Lisa Svärd
Ellen vill ju inte äta, jag har försökt med allt men hon äter ändå inte. Så har hon smygande diskret börjat att bädda runt i sin säng, i min säng och hon gräver i golvet under mammas och pappas säng.. Hon springer runt med sina "vappar" och är så himla töntig. Jag skulle kunna tänka mig att hon inte äter för att hon är skendräktig.. Jag menar man vet ju själv hur man är ibland, pms å allt det där, man är ju inte alltid så sugen på att äta.. Jag tror inte att ett samtal till veterinären gör det hela bättre faktiskt.. Jag får helt enkelt ge min vanligtvis så matglada vovve vanlig mat för att hon ska få i sig medicinen och så småningom kommer hon att börja äta igen. Jag menar, hon är ju inte Ellen för inte..

Sådan matte sådan hund. Det är så roligt för hon är så sjukt lik mig. Hon är lika klumpig och klantig som jag och hon är lika glad i mat som jag.. Det finns de som påstår att Ellen och jag rör oss på samma sätt. Samma kelighet. Mitt hjärta, du är det finaste jag har!

Nu ska jag ta å packa det sista, filmkväll hos killarna ikväll å sen blir det till att sova hos Jonathan.

/Lisa Svärd ♥

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar